1. Israelerna har blivit lovade en judisk stat i Palestina av FN, palestinierna vill ha kvar sin mark som dem har.
2. Just nu har israelerna bygg en gigantisk mur runt staden Gaza, de har alltså byggt in sig själva för att inte palestinierna ska komma åt att bomba dem mer än vad dem redan har gjort. Man kommer varken in eller ut därifrån, helt isolerade från omvärlden och kan inte få någon hjälp med sjukvård. De kan inte heller importera eller exportera varor med andra länder.
3. Många har försökt skapa fred mellan de två folken men misslyckad, ett exempel är när FN visade en karta över hur marken kunde delas upp så att de fick ungefär hälften var. Palestinierna vägrade gå med på det förslaget, de ville ha sitt land som det var innan FN lovade bort det till israelerna.
4. De internationella trupperna är i Afghanistan för att jaga iväg talibanerna, och även beskydda civilbefolkningen.
5. Den demokratiskt valda regeringen försöker behålla makten, medan talibaner och andra organisationer försöker ta makten ifrån dem.
6. Den afghanska befolkningen lever nu i skräck för talibanerna, de vågar inte hjälpa det militära på något vis, för då kommer någon taliban och har ihjäl dem lite senare. Det militära förstör mycket av befolkningens mark när dem kliver fram och när de gör sprängövningar. Blir också av med mycket boskap.
7. Om flyktingar får asyl eller inte bestäms av varje enskilt land.
8. EU:s förändringar om asyl- och flyktingpolitiken är att de flyttar över grejer från andra och tredje pelaren till den första.
torsdag 2 december 2010
tisdag 30 november 2010
1. Israel- och Palestinakonflikten går ut på att man från början lovade en judisk stat i Palestina, så man försökte ”putta” palestinierna åt sidan, palestinierna accepterade inte detta, de ville vara kvar där dem var.
I Afghanistan så anser en del afghaner att talibanerna s.a.s. ”frihetskämpar”. Så i Afghanistan är det flera olika klaner som slåss inbördes om makten som den nuvarande regeringen fått på demokratisk väg. Det är därför det är så många utländska soldater.
Så man kan väl säga så att i bägge konflikterna så är det makt och någon form av frihet som står i centrum för det hela.
2. Konflikten mellan Israel och Palestinierna är en väldigt svår konflikt att lösa bara sådär, man har ju försökt att förhandla om marken så att dem får ungefär lika stora delar av marken, men Palestinierna vill ha hela sin mark som dem hade från början.
En annan lösning vore att skapa en enorm konstgjord ö där Israelerna kon bo och ha sin judiska stat och göra vad dem vill utan att Palestinierna lägger sig i med självmordsbombare. Det var en väldigt korkad idé från början av FN att lova Israelerna en judisk stat i Palestina från början.
3. Svenska soldater är i Afghanistan för att skydda det civila folket från, och därmed skjuta ner eventuella angripande talibaner. Andra internationella trupper är där för att jaga iväg och döda talibaner. Alla trupperna som är i Afghanistan vill bevara och återta freden där borta, men det blir nog inte mycket fred med tanke på att det är så mycket skjutande och bombande, folk dör. Jag anser att man ska ta ut alla trupper ur Afghanistan och sedan förhandla och kompromissa så att det här oerhört långa kriget kan få sig ett slut.
4. Angående flyktingpolitiken så anser jag att alla länder som har plats för flera flyktingar ska ta emot så många de bara kan, de ger också flera arbetare och man får ett rikare samhälle. Om man inte tar emot flyktingarna, finns det en möjlighet till att man skickar dem till döden p.g.a. att ingen släpper in dem.
5. Jag anser att asylpolitiken ska fattas utav vart och ett land, som jag hoppas de fattar på ett klokt och förståndigt sätt, så att alla som behöver asyl får det. om man inte får plats med fler asylsökande så kan man såklart inte, men jag tvivlar på att det inte finns ”plats” med sökande. Det är nog så att man inte vill ha fler inkommande. Om det är ett helt unionsbeslut så finns det chans att ingen får komma in i hela unioner, så jag tycker att det är säkrast för de sökande att det är ett beslut som vilar på vart och ett land och inte på hela unioner.
I Afghanistan så anser en del afghaner att talibanerna s.a.s. ”frihetskämpar”. Så i Afghanistan är det flera olika klaner som slåss inbördes om makten som den nuvarande regeringen fått på demokratisk väg. Det är därför det är så många utländska soldater.
Så man kan väl säga så att i bägge konflikterna så är det makt och någon form av frihet som står i centrum för det hela.
2. Konflikten mellan Israel och Palestinierna är en väldigt svår konflikt att lösa bara sådär, man har ju försökt att förhandla om marken så att dem får ungefär lika stora delar av marken, men Palestinierna vill ha hela sin mark som dem hade från början.
En annan lösning vore att skapa en enorm konstgjord ö där Israelerna kon bo och ha sin judiska stat och göra vad dem vill utan att Palestinierna lägger sig i med självmordsbombare. Det var en väldigt korkad idé från början av FN att lova Israelerna en judisk stat i Palestina från början.
3. Svenska soldater är i Afghanistan för att skydda det civila folket från, och därmed skjuta ner eventuella angripande talibaner. Andra internationella trupper är där för att jaga iväg och döda talibaner. Alla trupperna som är i Afghanistan vill bevara och återta freden där borta, men det blir nog inte mycket fred med tanke på att det är så mycket skjutande och bombande, folk dör. Jag anser att man ska ta ut alla trupper ur Afghanistan och sedan förhandla och kompromissa så att det här oerhört långa kriget kan få sig ett slut.
4. Angående flyktingpolitiken så anser jag att alla länder som har plats för flera flyktingar ska ta emot så många de bara kan, de ger också flera arbetare och man får ett rikare samhälle. Om man inte tar emot flyktingarna, finns det en möjlighet till att man skickar dem till döden p.g.a. att ingen släpper in dem.
5. Jag anser att asylpolitiken ska fattas utav vart och ett land, som jag hoppas de fattar på ett klokt och förståndigt sätt, så att alla som behöver asyl får det. om man inte får plats med fler asylsökande så kan man såklart inte, men jag tvivlar på att det inte finns ”plats” med sökande. Det är nog så att man inte vill ha fler inkommande. Om det är ett helt unionsbeslut så finns det chans att ingen får komma in i hela unioner, så jag tycker att det är säkrast för de sökande att det är ett beslut som vilar på vart och ett land och inte på hela unioner.
måndag 29 november 2010
1. Ge exempel på vad just du kan göra för att påverka de svenska politikerna. Vilket sätt föredrar du själv och varför?
Svar:
Man kan…
• Gå ut och demonstrera.
• Gå med i ett politiskt förbund som arbetar med just det jag vill påverka.
• Söka upp politikerna och prata direkt med dem.
• Eller leta upp politikern, kolla upp vart den/dem personen/personerna är håller hus vid ett speciellt tillfälle. Efter det så kan man ”råka” stöta vid den personen och sedan snacka in sig. Någon vecka efteråt så har man blivit bjuden hem till låt säga t.ex. Fredrik Reinfeldt, när ni druckit lite och han går på toa så har du kollat vart han har sina nycklar, du tar fram dem, tar upp din formtvål och gör två avtryck; ett av varje sida av nyckeln. Sen skyndar du dig tillbaka så att han inte märker något. Nästa dag sticker du och gör en kopia av nyckeln, efteråt när den är färdig sticker du till i det här fallet Moderaternas högkvarter, låser upp och går in. När du väl är där så använder du en av deras telefoner och låtsas att du är en av dem. Du ringer och byter lås. Sen kan ingen utom du komma in. Du sätter en lapp på insidan av dörrfönstret, där står dina krav. Om dem inte följer de, kommer de inte in! Glöm inte en MASSA proviant!!!
Mest föredrar jag nog att söka upp politikern jag vill påverka och snacka direkt med honom eller henne. Låter som ett av de minst våldsamma förslagen, sen får man ju träffa den där politikern också.
2. Den svenska demokratin växte fram till stor del tack vare förändringar i samhället under 1800-talet och början av 1900-talet. Vilka förändringar vill du lyfta fram som extra viktiga och varför?
Svar:
År 1909 beslöt man att flera fick rösta, de skattebetalande män över 24 år fick rösta.
År 1918 fick även kvinnor mer rösträtt, man hade kommit fram till att man ville ha ett mer jämlikt samhälle mellan kvinnor och män. Detta gjorde att båda könen fick rösta, dock fortfarande färre kvinnor än män.
Kvinnorna ansågs vara ”under” mannen, alltså i en lägre position, därför fick mannen ha mera att säga till om än vad kvinnorna fick. Jag står för ett mer jämlikt samhälle mellan könen, därför anser jag de här historiska händelserna vara extra viktiga.
3. Alla som fyllt 18 år, är svenska medborgare och nominerade av ett politiskt parti kan bli invalda i riksdagen om de får tillräckligt många röster. Riksdagen ska representera folket. Vad innebär det och varför är det så viktigt?
Svar:
Att riksdagen ska representera folket menar man att folket ska vara del av riksdagen och lyfta och föra fram folkets idéer och tankar. Det är där demokratin kommer in i bilden, demokrati betyder folkstyre, om inte folket fick vara del av riksdagen så skulle det bli någon slags diktatur.
4. En minoritetsregering har svårare att få igenom sina förslag än en majoritetsregering. Hur kommer det sig?
Svar:
En majoritetsregering har flera mandatplatser än en minoritetsregering.
Som en minoritetsregering måste dem komma överens och kompromissa med andra partier också, vilket dem inte hade behövt om dem var en majoritetsregering.
5. Riksdagen kallas för den första statsmakten och regeringen för den andra. De har olika uppgifter. Varför tror du att det är så att vi i Sverige har delat makten i två statsmakter?
Svar:
Regering och statsmakten har olika uppgifter:
• Riksdagen;
Stiftar lagar och beslutar om skatter och om statens uppgifter. Dem tar också om utrikespolitik. Dem kollar också lagförslagen de får in av regeringen.
• Regeringen;
Lämnar in lagförslag till riksdagen. De verkställer också riksdagens beslut.
Jag anser att när makten är delat i två statsmakter istället för en, blir det förmodligen inte någon korruption, med tanke på att riksdagen kollar och granskar regeringens förslag som kommer in, istället för att det är en statsmakt där dem kör igenom förslagen direkt
6. Ge exempel på några olika maktcentra som vi har i Sverige. Beskriv vad de har att bestämma över. Vilka har mest makt tycker du? Vilken av makterna påverkar dig mest?
Svar:
Några olika maktcentra är t.ex. massmedia, vår egen omgivning och politikerna.
Massmedia kan föra ut vad som helst, till i princip vem som helst och nästan när som helst.
Frestar oss genom reklam t.ex. vad vi ska köpa, äta och klä på oss, tar hjälp av omgivningen.
Vår egen omgivning kan påverka dig när du står och väntar på bussen eller när man är och handlar.
Pressar en genom grupptryck, alltså hur man ska klä eller bete sig, t.o.m. gillar och inte gillar.
Politikerna kan föra fram idéer i princip hur lätt som helst med lite snofsiga tal. Bestämmer t.ex. hur mycket skattebetalarna måste betala.
Det som påverkar mig mest är nog massmedian, genom reklam, filmer och nätet.
7. Statsministern utser själv ministrarna i regeringen. Vilka för- och nackdelar ser du med det?
Svar:
Om det är det blocket man röstat på som bestämt statsminister, är det ju bra för dig, med tanke på att då väljer han/hon förmodligen ministrar som tänker som det blocket, och stödjer deras förslag i regeringen. Men å andra sidan kan det ju även bli en slags svårighet för det andra blocket att få igenom några som helst förslag i riksdagen.
8. Tycker du att det är rätt att kalla Atens statsskick för demokratiskt? Motivera ditt svar.
Svar:
Jag anser att i Aten så var det demokrati, om man tänker på vilken tid det var och att på den tiden så var det männen som representerade folket, inte alls som idag där alla myndiga, män och kvinnor får rösta, medan man endast fick rösta där om man var en fri man på minst tjugo år och inte var slav. På deras tid var ju det demokrati, s.a.s. den tidens demokrati.
Demokrati betyder folkstyre, på 400-talet var det i Athen kring 40 000 som fick vara med och rösta, varav alla var män. Det var därmed inte hela folket som fick vara med och rösta, vilket det borde ha varit. På den tiden ansågs männen vara folket, kvinnor var mer dem som tog hand om männen och hushållet, känns lite som om dem var mer som slavar än egen individ.
9. På vilka sätt kan du som medborgare påverka EU:s beslut?
Svar:
Man kan t.ex. demonstrera, använda sig av massmedia, blogga, eller använda sig av den fjärde iden i punkt ett.
Man kan även rösta på det partiet man gillar.
Svar:
Man kan…
• Gå ut och demonstrera.
• Gå med i ett politiskt förbund som arbetar med just det jag vill påverka.
• Söka upp politikerna och prata direkt med dem.
• Eller leta upp politikern, kolla upp vart den/dem personen/personerna är håller hus vid ett speciellt tillfälle. Efter det så kan man ”råka” stöta vid den personen och sedan snacka in sig. Någon vecka efteråt så har man blivit bjuden hem till låt säga t.ex. Fredrik Reinfeldt, när ni druckit lite och han går på toa så har du kollat vart han har sina nycklar, du tar fram dem, tar upp din formtvål och gör två avtryck; ett av varje sida av nyckeln. Sen skyndar du dig tillbaka så att han inte märker något. Nästa dag sticker du och gör en kopia av nyckeln, efteråt när den är färdig sticker du till i det här fallet Moderaternas högkvarter, låser upp och går in. När du väl är där så använder du en av deras telefoner och låtsas att du är en av dem. Du ringer och byter lås. Sen kan ingen utom du komma in. Du sätter en lapp på insidan av dörrfönstret, där står dina krav. Om dem inte följer de, kommer de inte in! Glöm inte en MASSA proviant!!!
Mest föredrar jag nog att söka upp politikern jag vill påverka och snacka direkt med honom eller henne. Låter som ett av de minst våldsamma förslagen, sen får man ju träffa den där politikern också.
2. Den svenska demokratin växte fram till stor del tack vare förändringar i samhället under 1800-talet och början av 1900-talet. Vilka förändringar vill du lyfta fram som extra viktiga och varför?
Svar:
År 1909 beslöt man att flera fick rösta, de skattebetalande män över 24 år fick rösta.
År 1918 fick även kvinnor mer rösträtt, man hade kommit fram till att man ville ha ett mer jämlikt samhälle mellan kvinnor och män. Detta gjorde att båda könen fick rösta, dock fortfarande färre kvinnor än män.
Kvinnorna ansågs vara ”under” mannen, alltså i en lägre position, därför fick mannen ha mera att säga till om än vad kvinnorna fick. Jag står för ett mer jämlikt samhälle mellan könen, därför anser jag de här historiska händelserna vara extra viktiga.
3. Alla som fyllt 18 år, är svenska medborgare och nominerade av ett politiskt parti kan bli invalda i riksdagen om de får tillräckligt många röster. Riksdagen ska representera folket. Vad innebär det och varför är det så viktigt?
Svar:
Att riksdagen ska representera folket menar man att folket ska vara del av riksdagen och lyfta och föra fram folkets idéer och tankar. Det är där demokratin kommer in i bilden, demokrati betyder folkstyre, om inte folket fick vara del av riksdagen så skulle det bli någon slags diktatur.
4. En minoritetsregering har svårare att få igenom sina förslag än en majoritetsregering. Hur kommer det sig?
Svar:
En majoritetsregering har flera mandatplatser än en minoritetsregering.
Som en minoritetsregering måste dem komma överens och kompromissa med andra partier också, vilket dem inte hade behövt om dem var en majoritetsregering.
5. Riksdagen kallas för den första statsmakten och regeringen för den andra. De har olika uppgifter. Varför tror du att det är så att vi i Sverige har delat makten i två statsmakter?
Svar:
Regering och statsmakten har olika uppgifter:
• Riksdagen;
Stiftar lagar och beslutar om skatter och om statens uppgifter. Dem tar också om utrikespolitik. Dem kollar också lagförslagen de får in av regeringen.
• Regeringen;
Lämnar in lagförslag till riksdagen. De verkställer också riksdagens beslut.
Jag anser att när makten är delat i två statsmakter istället för en, blir det förmodligen inte någon korruption, med tanke på att riksdagen kollar och granskar regeringens förslag som kommer in, istället för att det är en statsmakt där dem kör igenom förslagen direkt
6. Ge exempel på några olika maktcentra som vi har i Sverige. Beskriv vad de har att bestämma över. Vilka har mest makt tycker du? Vilken av makterna påverkar dig mest?
Svar:
Några olika maktcentra är t.ex. massmedia, vår egen omgivning och politikerna.
Massmedia kan föra ut vad som helst, till i princip vem som helst och nästan när som helst.
Frestar oss genom reklam t.ex. vad vi ska köpa, äta och klä på oss, tar hjälp av omgivningen.
Vår egen omgivning kan påverka dig när du står och väntar på bussen eller när man är och handlar.
Pressar en genom grupptryck, alltså hur man ska klä eller bete sig, t.o.m. gillar och inte gillar.
Politikerna kan föra fram idéer i princip hur lätt som helst med lite snofsiga tal. Bestämmer t.ex. hur mycket skattebetalarna måste betala.
Det som påverkar mig mest är nog massmedian, genom reklam, filmer och nätet.
7. Statsministern utser själv ministrarna i regeringen. Vilka för- och nackdelar ser du med det?
Svar:
Om det är det blocket man röstat på som bestämt statsminister, är det ju bra för dig, med tanke på att då väljer han/hon förmodligen ministrar som tänker som det blocket, och stödjer deras förslag i regeringen. Men å andra sidan kan det ju även bli en slags svårighet för det andra blocket att få igenom några som helst förslag i riksdagen.
8. Tycker du att det är rätt att kalla Atens statsskick för demokratiskt? Motivera ditt svar.
Svar:
Jag anser att i Aten så var det demokrati, om man tänker på vilken tid det var och att på den tiden så var det männen som representerade folket, inte alls som idag där alla myndiga, män och kvinnor får rösta, medan man endast fick rösta där om man var en fri man på minst tjugo år och inte var slav. På deras tid var ju det demokrati, s.a.s. den tidens demokrati.
Demokrati betyder folkstyre, på 400-talet var det i Athen kring 40 000 som fick vara med och rösta, varav alla var män. Det var därmed inte hela folket som fick vara med och rösta, vilket det borde ha varit. På den tiden ansågs männen vara folket, kvinnor var mer dem som tog hand om männen och hushållet, känns lite som om dem var mer som slavar än egen individ.
9. På vilka sätt kan du som medborgare påverka EU:s beslut?
Svar:
Man kan t.ex. demonstrera, använda sig av massmedia, blogga, eller använda sig av den fjärde iden i punkt ett.
Man kan även rösta på det partiet man gillar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
