Instuderingsfrågor Sh
1. Vad är det för skillnad på kommun och landsting?
2. Förklara vad kommunen och landstinget har för olika uppgifter.
3. Vad består ett kommunalförbund av, förklara även vad det gör.
4. Vad händer om kommunen skulle börja missköta sin ekonomi? Vad finns det för konsekvenser?
5. Vid vilka tillfällen kan kommunen komma att låta företag eller organisationer ta hand om en del kommunal verksamhet, vad kallas det?
6. Förklara skillnaden mellan ”riksdag” och ”regering”, vad motsvaras riksdagen och regeringen av?
7. I vilka sammanhang kan kommunen lägga en entré avgift på en simhall?
8. Ge fem exempel på vad det finns för olika nämnder.
9. Vad finns det för olika uppdragsverksamheter?
10. Ge exempel på kommunförbundets uppgifter.
onsdag 2 februari 2011
måndag 31 januari 2011
Referat
Fredag förmiddag 28 januari i fyrornas klassrum, hela MLF, Malmö latinskolas förstärkta program, årskurs ett till fyra samlades. Migrationsminister Tobias Billström (M) med flera kom in. Billström höll en redovisning som varade i ungefär en kvart, han tog bland annat upp att han alltid står för vad han säger, men han kan inte berätta för allmänheten om hur dem tar hand om terroristerna. Han förklarade att det berodde på att terroristerna skulle få reda på dessa metoder och sedan vidta åtgärder. Efter sin redovisning öppnade han upp för frågor.
Han tog en fråga i taget, en efter en. Emellanåt tog han och drack ett glas vatten och fortsatte sedan med att svara på nästa fråga. Ibland blev det långa svar och ibland blev det mindre långa svar. Inför några frågor blev han aningen nervös och gjorde då ett sidospår som ledde någon annanstans, till ett annat ämne. Senare efter ytterligare några frågor tog en elev upp samma fråga igen och hoppades på att få ett svar, men Billström lade ut ytterligare ett sidospår åt denna elev och gick vidare till nästa fråga.
En utav frågorna löd ung. såhär – förra året i Stockholm utvisades romer just för att de tiggde, varför? Det är inget brott att tigga.
På denna fråga svarade han med att stockholmspolisen har tolkat lagen på ett sätt som ingen annan har gjort.
När tiden tog slut efter 45 min, Billström och alla eleverna på MLF var klara, tackade han så mycket och berättade att det var kul att vara där, på sin egen gamla skola, och att vi var väl pålästa. Han sa också att om det var någonting som någon kände att man inte lyckats få fram, eller att man ville fråga någonting mera, så kan man mejla till honom. Hans majl finns på regeringens hemsida.
Sedan när alla var på väg ut var det en elev som sa högt till en annan elev – Jag tycker han slingra sig väldigt mycket! Billström hörde dock detta och det blev en pinsam tystnad mellan Billström och några andra äldre.
Fredag förmiddag 28 januari i fyrornas klassrum, hela MLF, Malmö latinskolas förstärkta program, årskurs ett till fyra samlades. Migrationsminister Tobias Billström (M) med flera kom in. Billström höll en redovisning som varade i ungefär en kvart, han tog bland annat upp att han alltid står för vad han säger, men han kan inte berätta för allmänheten om hur dem tar hand om terroristerna. Han förklarade att det berodde på att terroristerna skulle få reda på dessa metoder och sedan vidta åtgärder. Efter sin redovisning öppnade han upp för frågor.
Han tog en fråga i taget, en efter en. Emellanåt tog han och drack ett glas vatten och fortsatte sedan med att svara på nästa fråga. Ibland blev det långa svar och ibland blev det mindre långa svar. Inför några frågor blev han aningen nervös och gjorde då ett sidospår som ledde någon annanstans, till ett annat ämne. Senare efter ytterligare några frågor tog en elev upp samma fråga igen och hoppades på att få ett svar, men Billström lade ut ytterligare ett sidospår åt denna elev och gick vidare till nästa fråga.
En utav frågorna löd ung. såhär – förra året i Stockholm utvisades romer just för att de tiggde, varför? Det är inget brott att tigga.
På denna fråga svarade han med att stockholmspolisen har tolkat lagen på ett sätt som ingen annan har gjort.
När tiden tog slut efter 45 min, Billström och alla eleverna på MLF var klara, tackade han så mycket och berättade att det var kul att vara där, på sin egen gamla skola, och att vi var väl pålästa. Han sa också att om det var någonting som någon kände att man inte lyckats få fram, eller att man ville fråga någonting mera, så kan man mejla till honom. Hans majl finns på regeringens hemsida.
Sedan när alla var på väg ut var det en elev som sa högt till en annan elev – Jag tycker han slingra sig väldigt mycket! Billström hörde dock detta och det blev en pinsam tystnad mellan Billström och några andra äldre.
Utvecklingsteori
Daniel Sterns utvecklingsteori
Han anser att barn redan i tidig ålder upplever sig som individer, alltså som ett jag, och att de redan från de att dem föddes är socialt aktiva. Eftersom att dem som små tar efter föräldrarna så är deras reaktioner livsviktiga för barnets kommande personlighet. De måste även få sina egna känslouttryck bekräftade ifrån andra för att senare i livet ha möjligheten att kunna utveckla någon empati. Han menar även att man utvecklas hela livet, inte bara under barndomen, bara för att man haft en dålig barndom betyder det inte att man inte kan utvecklas vidare inom vissa områden senare i livet.
Jean Piagets utvecklingsteori
Jean menar att man som barn utvecklar sin tankeförmåga i olika bestämda stadier, för varje steg i de olika stadierna tar de in allt mer kunskap. I varje stadium finns det en gräns för vad man kan lära sig, denna gräns flyttas allt högre för varje stadium. I dessa olika stadierna lär man sig också att anpassa sitt tänkande och agerande till nya kunskaper och erfarenheter.
Lev Vygotskijs utvecklingsteori
Enligt Vygotskij lär barnen sig först att använda sitt språk i sociala sammanhang, för att sedan utveckla ett eget individuellt språk. Eftersom att människors språk och tankeförmåga utvecklas i samspel med varandra, är barns sociala relationer jätteviktiga för ett barns inlärningsförmåga. Han menar att människor lär sig nya beteenden i umgängen för att sedan utveckla dem på egen hand, utvecklingen går alltså från socialt agerande till individuellt handlande.
Han menar också att de finn olika perioder:
Stabila – De stabila perioderna har en jämn utveckling.
Kritiska – De kritiska perioderna består utav starka förändringar, som kan ge kraftiga
konflikter med omgivningen.
De kritiska perioderna fungerar som olika stadier mot större självständighet, den sociala förmågan utvecklas också under denna tid. Vilket som då påverkar barnets känsloliv och självkänsla.
Lekteori
Sigmund Freuds lekteori
Sigmund säger att ett barn genom att leka också bearbetar svåra händelser, de kan också tillfredställa sina önskningar genom att leka. De kan nämligen skapa sin egen värld med hjälp av sin fantasi.
Erik Homburger Eriksons lekteori
Enligt Eriks teori så är leken det viktigaste sättet att bearbeta både känslan av att man är underlägsen och rädsla. Sådant som barnen kan uppleva skrämmande och/eller farligt kan i leken oskadliggöras och därmed bli något ofarligt. De kan också i leken träna sig i att utrycka hela sitt känsloregister. I leken kan dem låtsas saker t.ex. att de är hjältar som ska rädda världen. Leken kan på så sätt fungera som ett terapeutiskt hjälpmedel. Han anser också att en människa bara kan vara hel om hon/han har sin lekförmåga bevarad.
Jean Piagets lekteori
Jean menar att barn genom att leka prövar sina upplevelser och färdigheter, dem lär sig också att anpassa nya upplevelser till tidigare erfarenheter. Leken har också en stor betydelse för barnets inlärningsprocess. I leken bearbetar barn sådant som dem inte förstår, på så sätt blir världen lite mer begriplig för dem. Dem kan också experimentera och testa t.ex. vad som flyter och inte flyter.
Lev Vygotskijs lekteori
Han ser leken i första hand som en social process. Han menar att leken kommer in i ett barns liv först då de blivit medvetna om de vuxnas handlingar, och på så sätt återspeglar leken de vuxnas handlingar, leken återspeglar handlingar som barn sett vuxna göra.
Daniel Sterns utvecklingsteori
Han anser att barn redan i tidig ålder upplever sig som individer, alltså som ett jag, och att de redan från de att dem föddes är socialt aktiva. Eftersom att dem som små tar efter föräldrarna så är deras reaktioner livsviktiga för barnets kommande personlighet. De måste även få sina egna känslouttryck bekräftade ifrån andra för att senare i livet ha möjligheten att kunna utveckla någon empati. Han menar även att man utvecklas hela livet, inte bara under barndomen, bara för att man haft en dålig barndom betyder det inte att man inte kan utvecklas vidare inom vissa områden senare i livet.
Jean Piagets utvecklingsteori
Jean menar att man som barn utvecklar sin tankeförmåga i olika bestämda stadier, för varje steg i de olika stadierna tar de in allt mer kunskap. I varje stadium finns det en gräns för vad man kan lära sig, denna gräns flyttas allt högre för varje stadium. I dessa olika stadierna lär man sig också att anpassa sitt tänkande och agerande till nya kunskaper och erfarenheter.
Lev Vygotskijs utvecklingsteori
Enligt Vygotskij lär barnen sig först att använda sitt språk i sociala sammanhang, för att sedan utveckla ett eget individuellt språk. Eftersom att människors språk och tankeförmåga utvecklas i samspel med varandra, är barns sociala relationer jätteviktiga för ett barns inlärningsförmåga. Han menar att människor lär sig nya beteenden i umgängen för att sedan utveckla dem på egen hand, utvecklingen går alltså från socialt agerande till individuellt handlande.
Han menar också att de finn olika perioder:
Stabila – De stabila perioderna har en jämn utveckling.
Kritiska – De kritiska perioderna består utav starka förändringar, som kan ge kraftiga
konflikter med omgivningen.
De kritiska perioderna fungerar som olika stadier mot större självständighet, den sociala förmågan utvecklas också under denna tid. Vilket som då påverkar barnets känsloliv och självkänsla.
Lekteori
Sigmund Freuds lekteori
Sigmund säger att ett barn genom att leka också bearbetar svåra händelser, de kan också tillfredställa sina önskningar genom att leka. De kan nämligen skapa sin egen värld med hjälp av sin fantasi.
Erik Homburger Eriksons lekteori
Enligt Eriks teori så är leken det viktigaste sättet att bearbeta både känslan av att man är underlägsen och rädsla. Sådant som barnen kan uppleva skrämmande och/eller farligt kan i leken oskadliggöras och därmed bli något ofarligt. De kan också i leken träna sig i att utrycka hela sitt känsloregister. I leken kan dem låtsas saker t.ex. att de är hjältar som ska rädda världen. Leken kan på så sätt fungera som ett terapeutiskt hjälpmedel. Han anser också att en människa bara kan vara hel om hon/han har sin lekförmåga bevarad.
Jean Piagets lekteori
Jean menar att barn genom att leka prövar sina upplevelser och färdigheter, dem lär sig också att anpassa nya upplevelser till tidigare erfarenheter. Leken har också en stor betydelse för barnets inlärningsprocess. I leken bearbetar barn sådant som dem inte förstår, på så sätt blir världen lite mer begriplig för dem. Dem kan också experimentera och testa t.ex. vad som flyter och inte flyter.
Lev Vygotskijs lekteori
Han ser leken i första hand som en social process. Han menar att leken kommer in i ett barns liv först då de blivit medvetna om de vuxnas handlingar, och på så sätt återspeglar leken de vuxnas handlingar, leken återspeglar handlingar som barn sett vuxna göra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
