Instuderingsfrågor Sh
1. Vad är det för skillnad på kommun och landsting?
2. Förklara vad kommunen och landstinget har för olika uppgifter.
3. Vad består ett kommunalförbund av, förklara även vad det gör.
4. Vad händer om kommunen skulle börja missköta sin ekonomi? Vad finns det för konsekvenser?
5. Vid vilka tillfällen kan kommunen komma att låta företag eller organisationer ta hand om en del kommunal verksamhet, vad kallas det?
6. Förklara skillnaden mellan ”riksdag” och ”regering”, vad motsvaras riksdagen och regeringen av?
7. I vilka sammanhang kan kommunen lägga en entré avgift på en simhall?
8. Ge fem exempel på vad det finns för olika nämnder.
9. Vad finns det för olika uppdragsverksamheter?
10. Ge exempel på kommunförbundets uppgifter.
onsdag 2 februari 2011
måndag 31 januari 2011
Referat
Fredag förmiddag 28 januari i fyrornas klassrum, hela MLF, Malmö latinskolas förstärkta program, årskurs ett till fyra samlades. Migrationsminister Tobias Billström (M) med flera kom in. Billström höll en redovisning som varade i ungefär en kvart, han tog bland annat upp att han alltid står för vad han säger, men han kan inte berätta för allmänheten om hur dem tar hand om terroristerna. Han förklarade att det berodde på att terroristerna skulle få reda på dessa metoder och sedan vidta åtgärder. Efter sin redovisning öppnade han upp för frågor.
Han tog en fråga i taget, en efter en. Emellanåt tog han och drack ett glas vatten och fortsatte sedan med att svara på nästa fråga. Ibland blev det långa svar och ibland blev det mindre långa svar. Inför några frågor blev han aningen nervös och gjorde då ett sidospår som ledde någon annanstans, till ett annat ämne. Senare efter ytterligare några frågor tog en elev upp samma fråga igen och hoppades på att få ett svar, men Billström lade ut ytterligare ett sidospår åt denna elev och gick vidare till nästa fråga.
En utav frågorna löd ung. såhär – förra året i Stockholm utvisades romer just för att de tiggde, varför? Det är inget brott att tigga.
På denna fråga svarade han med att stockholmspolisen har tolkat lagen på ett sätt som ingen annan har gjort.
När tiden tog slut efter 45 min, Billström och alla eleverna på MLF var klara, tackade han så mycket och berättade att det var kul att vara där, på sin egen gamla skola, och att vi var väl pålästa. Han sa också att om det var någonting som någon kände att man inte lyckats få fram, eller att man ville fråga någonting mera, så kan man mejla till honom. Hans majl finns på regeringens hemsida.
Sedan när alla var på väg ut var det en elev som sa högt till en annan elev – Jag tycker han slingra sig väldigt mycket! Billström hörde dock detta och det blev en pinsam tystnad mellan Billström och några andra äldre.
Fredag förmiddag 28 januari i fyrornas klassrum, hela MLF, Malmö latinskolas förstärkta program, årskurs ett till fyra samlades. Migrationsminister Tobias Billström (M) med flera kom in. Billström höll en redovisning som varade i ungefär en kvart, han tog bland annat upp att han alltid står för vad han säger, men han kan inte berätta för allmänheten om hur dem tar hand om terroristerna. Han förklarade att det berodde på att terroristerna skulle få reda på dessa metoder och sedan vidta åtgärder. Efter sin redovisning öppnade han upp för frågor.
Han tog en fråga i taget, en efter en. Emellanåt tog han och drack ett glas vatten och fortsatte sedan med att svara på nästa fråga. Ibland blev det långa svar och ibland blev det mindre långa svar. Inför några frågor blev han aningen nervös och gjorde då ett sidospår som ledde någon annanstans, till ett annat ämne. Senare efter ytterligare några frågor tog en elev upp samma fråga igen och hoppades på att få ett svar, men Billström lade ut ytterligare ett sidospår åt denna elev och gick vidare till nästa fråga.
En utav frågorna löd ung. såhär – förra året i Stockholm utvisades romer just för att de tiggde, varför? Det är inget brott att tigga.
På denna fråga svarade han med att stockholmspolisen har tolkat lagen på ett sätt som ingen annan har gjort.
När tiden tog slut efter 45 min, Billström och alla eleverna på MLF var klara, tackade han så mycket och berättade att det var kul att vara där, på sin egen gamla skola, och att vi var väl pålästa. Han sa också att om det var någonting som någon kände att man inte lyckats få fram, eller att man ville fråga någonting mera, så kan man mejla till honom. Hans majl finns på regeringens hemsida.
Sedan när alla var på väg ut var det en elev som sa högt till en annan elev – Jag tycker han slingra sig väldigt mycket! Billström hörde dock detta och det blev en pinsam tystnad mellan Billström och några andra äldre.
Utvecklingsteori
Daniel Sterns utvecklingsteori
Han anser att barn redan i tidig ålder upplever sig som individer, alltså som ett jag, och att de redan från de att dem föddes är socialt aktiva. Eftersom att dem som små tar efter föräldrarna så är deras reaktioner livsviktiga för barnets kommande personlighet. De måste även få sina egna känslouttryck bekräftade ifrån andra för att senare i livet ha möjligheten att kunna utveckla någon empati. Han menar även att man utvecklas hela livet, inte bara under barndomen, bara för att man haft en dålig barndom betyder det inte att man inte kan utvecklas vidare inom vissa områden senare i livet.
Jean Piagets utvecklingsteori
Jean menar att man som barn utvecklar sin tankeförmåga i olika bestämda stadier, för varje steg i de olika stadierna tar de in allt mer kunskap. I varje stadium finns det en gräns för vad man kan lära sig, denna gräns flyttas allt högre för varje stadium. I dessa olika stadierna lär man sig också att anpassa sitt tänkande och agerande till nya kunskaper och erfarenheter.
Lev Vygotskijs utvecklingsteori
Enligt Vygotskij lär barnen sig först att använda sitt språk i sociala sammanhang, för att sedan utveckla ett eget individuellt språk. Eftersom att människors språk och tankeförmåga utvecklas i samspel med varandra, är barns sociala relationer jätteviktiga för ett barns inlärningsförmåga. Han menar att människor lär sig nya beteenden i umgängen för att sedan utveckla dem på egen hand, utvecklingen går alltså från socialt agerande till individuellt handlande.
Han menar också att de finn olika perioder:
Stabila – De stabila perioderna har en jämn utveckling.
Kritiska – De kritiska perioderna består utav starka förändringar, som kan ge kraftiga
konflikter med omgivningen.
De kritiska perioderna fungerar som olika stadier mot större självständighet, den sociala förmågan utvecklas också under denna tid. Vilket som då påverkar barnets känsloliv och självkänsla.
Lekteori
Sigmund Freuds lekteori
Sigmund säger att ett barn genom att leka också bearbetar svåra händelser, de kan också tillfredställa sina önskningar genom att leka. De kan nämligen skapa sin egen värld med hjälp av sin fantasi.
Erik Homburger Eriksons lekteori
Enligt Eriks teori så är leken det viktigaste sättet att bearbeta både känslan av att man är underlägsen och rädsla. Sådant som barnen kan uppleva skrämmande och/eller farligt kan i leken oskadliggöras och därmed bli något ofarligt. De kan också i leken träna sig i att utrycka hela sitt känsloregister. I leken kan dem låtsas saker t.ex. att de är hjältar som ska rädda världen. Leken kan på så sätt fungera som ett terapeutiskt hjälpmedel. Han anser också att en människa bara kan vara hel om hon/han har sin lekförmåga bevarad.
Jean Piagets lekteori
Jean menar att barn genom att leka prövar sina upplevelser och färdigheter, dem lär sig också att anpassa nya upplevelser till tidigare erfarenheter. Leken har också en stor betydelse för barnets inlärningsprocess. I leken bearbetar barn sådant som dem inte förstår, på så sätt blir världen lite mer begriplig för dem. Dem kan också experimentera och testa t.ex. vad som flyter och inte flyter.
Lev Vygotskijs lekteori
Han ser leken i första hand som en social process. Han menar att leken kommer in i ett barns liv först då de blivit medvetna om de vuxnas handlingar, och på så sätt återspeglar leken de vuxnas handlingar, leken återspeglar handlingar som barn sett vuxna göra.
Daniel Sterns utvecklingsteori
Han anser att barn redan i tidig ålder upplever sig som individer, alltså som ett jag, och att de redan från de att dem föddes är socialt aktiva. Eftersom att dem som små tar efter föräldrarna så är deras reaktioner livsviktiga för barnets kommande personlighet. De måste även få sina egna känslouttryck bekräftade ifrån andra för att senare i livet ha möjligheten att kunna utveckla någon empati. Han menar även att man utvecklas hela livet, inte bara under barndomen, bara för att man haft en dålig barndom betyder det inte att man inte kan utvecklas vidare inom vissa områden senare i livet.
Jean Piagets utvecklingsteori
Jean menar att man som barn utvecklar sin tankeförmåga i olika bestämda stadier, för varje steg i de olika stadierna tar de in allt mer kunskap. I varje stadium finns det en gräns för vad man kan lära sig, denna gräns flyttas allt högre för varje stadium. I dessa olika stadierna lär man sig också att anpassa sitt tänkande och agerande till nya kunskaper och erfarenheter.
Lev Vygotskijs utvecklingsteori
Enligt Vygotskij lär barnen sig först att använda sitt språk i sociala sammanhang, för att sedan utveckla ett eget individuellt språk. Eftersom att människors språk och tankeförmåga utvecklas i samspel med varandra, är barns sociala relationer jätteviktiga för ett barns inlärningsförmåga. Han menar att människor lär sig nya beteenden i umgängen för att sedan utveckla dem på egen hand, utvecklingen går alltså från socialt agerande till individuellt handlande.
Han menar också att de finn olika perioder:
Stabila – De stabila perioderna har en jämn utveckling.
Kritiska – De kritiska perioderna består utav starka förändringar, som kan ge kraftiga
konflikter med omgivningen.
De kritiska perioderna fungerar som olika stadier mot större självständighet, den sociala förmågan utvecklas också under denna tid. Vilket som då påverkar barnets känsloliv och självkänsla.
Lekteori
Sigmund Freuds lekteori
Sigmund säger att ett barn genom att leka också bearbetar svåra händelser, de kan också tillfredställa sina önskningar genom att leka. De kan nämligen skapa sin egen värld med hjälp av sin fantasi.
Erik Homburger Eriksons lekteori
Enligt Eriks teori så är leken det viktigaste sättet att bearbeta både känslan av att man är underlägsen och rädsla. Sådant som barnen kan uppleva skrämmande och/eller farligt kan i leken oskadliggöras och därmed bli något ofarligt. De kan också i leken träna sig i att utrycka hela sitt känsloregister. I leken kan dem låtsas saker t.ex. att de är hjältar som ska rädda världen. Leken kan på så sätt fungera som ett terapeutiskt hjälpmedel. Han anser också att en människa bara kan vara hel om hon/han har sin lekförmåga bevarad.
Jean Piagets lekteori
Jean menar att barn genom att leka prövar sina upplevelser och färdigheter, dem lär sig också att anpassa nya upplevelser till tidigare erfarenheter. Leken har också en stor betydelse för barnets inlärningsprocess. I leken bearbetar barn sådant som dem inte förstår, på så sätt blir världen lite mer begriplig för dem. Dem kan också experimentera och testa t.ex. vad som flyter och inte flyter.
Lev Vygotskijs lekteori
Han ser leken i första hand som en social process. Han menar att leken kommer in i ett barns liv först då de blivit medvetna om de vuxnas handlingar, och på så sätt återspeglar leken de vuxnas handlingar, leken återspeglar handlingar som barn sett vuxna göra.
onsdag 15 december 2010
Det daltas för lite
John Roslund (M) vill sluta dalta med ”zigenare” och med det vill han sätta större press på romerna så att de kommer in på arbetsmarknaden.
Som det är just nu så har de inte samma rättigheter som alla andra medborgare, det är inte lätt att få jobb som rom eller att skaffa egen bostad med samma villkor som alla andra. Så om det ”daltas” med någon här så är det alla utom romerna. Så dalta på bara, dalta lite med romerna också vet’ja.
Han tycker att det ska ”sättas större press så att de ska komma in på arbetsmarknaden”. Men om nu romerna har det nog så svårt att komma in på arbetsmarknaden som det är… borde man inte lätta på pressen då istället för att göra det ännu jobbigare för dem än vad det redan är. Ett påstående till är: ”Ju mer man särbehandlar, ju mer exkluderar man”. Om man då slutar särbehandla behöver man inte heller exkludera. Så jag anser, att som han även tar med i artikeln att han vill öppna dörrar för alla, så ska han inte som han säger sluta dalta med romerna, utan ta och dalta lite mer med romerna, ge dem fler rättigheter t.ex. ge dem en aning bättre förutsättningar här i livet med framförallt jobb och bostad.
Upp till 80 % av romerna är arbetslösa, 80 % av dessa arbetslösa har sagt i intervjuer att de tror sig inte få något arbete p.g.a. att man helst anställer folk utan romisk bakgrund.
Ytterligare 20 % säger att de blir illa bemötta av arbetsförmedlingen.
De allra flesta romer idag saknar examen p.g.a. att de inte finner sig någon plats i samhället och helst håller sig för sig själva, det har gjort så att de gärna skippar stora delar av sin skolgång genom bl.a. skolk. En annan förklaring kan vara att de tidigare inte fått stanna på samma plats längre än tre till fyra dagar och har därför fått flytta runt en hel del och fått byta skola flera gånger, vilket gjort att man på så sätt missat skolgång. Det mönstret har gjort att det fått en viss misstänksamhet för det svenska samhället. De har ju i för sig varit bosatta här i Sverige sedan 1960-talet, trots det så finns mönstret fortfarande kvar att man inte är så närvarande på lektionerna som de andra eleverna.
Nu fullföljer fler och fler romiska barn grundskolan och några romiska ungdomar går ur gymnasiet också varje år. De kommer även ut fler på arbetsmarknaden.
Så istället som John Roslund säger: sluta ”dalta” med romerna, så borde man istället skaffa mer hjälp till deras utbildning, som extra lärare som hjälper till och förklarar ifall de inte fattar eller behöver hjälp. Särskild i grundskolan där man är som mest frånvarande. Kan behövas på gymnasium också, där det blir ännu svårare. På så sätt kommer det att var fler som får en ordentlig utbildning och examen, de kan även, som John Roslund vill, komma in på arbetsmarknaden.
John Roslund (M) vill sluta dalta med ”zigenare” och med det vill han sätta större press på romerna så att de kommer in på arbetsmarknaden.
Som det är just nu så har de inte samma rättigheter som alla andra medborgare, det är inte lätt att få jobb som rom eller att skaffa egen bostad med samma villkor som alla andra. Så om det ”daltas” med någon här så är det alla utom romerna. Så dalta på bara, dalta lite med romerna också vet’ja.
Han tycker att det ska ”sättas större press så att de ska komma in på arbetsmarknaden”. Men om nu romerna har det nog så svårt att komma in på arbetsmarknaden som det är… borde man inte lätta på pressen då istället för att göra det ännu jobbigare för dem än vad det redan är. Ett påstående till är: ”Ju mer man särbehandlar, ju mer exkluderar man”. Om man då slutar särbehandla behöver man inte heller exkludera. Så jag anser, att som han även tar med i artikeln att han vill öppna dörrar för alla, så ska han inte som han säger sluta dalta med romerna, utan ta och dalta lite mer med romerna, ge dem fler rättigheter t.ex. ge dem en aning bättre förutsättningar här i livet med framförallt jobb och bostad.
Upp till 80 % av romerna är arbetslösa, 80 % av dessa arbetslösa har sagt i intervjuer att de tror sig inte få något arbete p.g.a. att man helst anställer folk utan romisk bakgrund.
Ytterligare 20 % säger att de blir illa bemötta av arbetsförmedlingen.
De allra flesta romer idag saknar examen p.g.a. att de inte finner sig någon plats i samhället och helst håller sig för sig själva, det har gjort så att de gärna skippar stora delar av sin skolgång genom bl.a. skolk. En annan förklaring kan vara att de tidigare inte fått stanna på samma plats längre än tre till fyra dagar och har därför fått flytta runt en hel del och fått byta skola flera gånger, vilket gjort att man på så sätt missat skolgång. Det mönstret har gjort att det fått en viss misstänksamhet för det svenska samhället. De har ju i för sig varit bosatta här i Sverige sedan 1960-talet, trots det så finns mönstret fortfarande kvar att man inte är så närvarande på lektionerna som de andra eleverna.
Nu fullföljer fler och fler romiska barn grundskolan och några romiska ungdomar går ur gymnasiet också varje år. De kommer även ut fler på arbetsmarknaden.
Så istället som John Roslund säger: sluta ”dalta” med romerna, så borde man istället skaffa mer hjälp till deras utbildning, som extra lärare som hjälper till och förklarar ifall de inte fattar eller behöver hjälp. Särskild i grundskolan där man är som mest frånvarande. Kan behövas på gymnasium också, där det blir ännu svårare. På så sätt kommer det att var fler som får en ordentlig utbildning och examen, de kan även, som John Roslund vill, komma in på arbetsmarknaden.
måndag 13 december 2010
Det daltas för lite
John Roslund (M) vill sluta dalta med ”zigenare” och med det vill han sätta större press på romerna så att de kommer in på arbetsmarknaden.
Som det är just nu så har de inte samma rättigheter som alla andra medborgare, det är inte lätt att få jobb som rom eller att skaffa egen bostad med samma villkor som alla andra. Så om det ”daltas” med någon här så är det alla utom romerna. Så dalta på bara, dalta lite med romerna också vet’ja.
Han tycker att det ska ”sättas större press så att de ska komma in på arbetsmarknaden”. Men om nu romerna har det nog så svårt att komma in på arbetsmarknaden som det är… borde man inte lätta på pressen då istället för att göra det ännu jobbigare för dem än vad det redan är. Ett påstående till är: ”Ju mer man särbehandlar, ju mer exkluderar man”. Om man då slutar särbehandla behöver man inte heller exkludera. Så jag anser, att som han även tar med i artikeln att han vill öppna dörrar för alla, så ska han inte som han säger sluta dalta med romerna, utan ta och dalta lite mer med romerna, ge dem fler rättigheter t.ex. ge dem en aning bättre förutsättningar här i livet med framförallt jobb och bostad.
torsdag 2 december 2010
1. Israelerna har blivit lovade en judisk stat i Palestina av FN, palestinierna vill ha kvar sin mark som dem har.
2. Just nu har israelerna bygg en gigantisk mur runt staden Gaza, de har alltså byggt in sig själva för att inte palestinierna ska komma åt att bomba dem mer än vad dem redan har gjort. Man kommer varken in eller ut därifrån, helt isolerade från omvärlden och kan inte få någon hjälp med sjukvård. De kan inte heller importera eller exportera varor med andra länder.
3. Många har försökt skapa fred mellan de två folken men misslyckad, ett exempel är när FN visade en karta över hur marken kunde delas upp så att de fick ungefär hälften var. Palestinierna vägrade gå med på det förslaget, de ville ha sitt land som det var innan FN lovade bort det till israelerna.
4. De internationella trupperna är i Afghanistan för att jaga iväg talibanerna, och även beskydda civilbefolkningen.
5. Den demokratiskt valda regeringen försöker behålla makten, medan talibaner och andra organisationer försöker ta makten ifrån dem.
6. Den afghanska befolkningen lever nu i skräck för talibanerna, de vågar inte hjälpa det militära på något vis, för då kommer någon taliban och har ihjäl dem lite senare. Det militära förstör mycket av befolkningens mark när dem kliver fram och när de gör sprängövningar. Blir också av med mycket boskap.
7. Om flyktingar får asyl eller inte bestäms av varje enskilt land.
8. EU:s förändringar om asyl- och flyktingpolitiken är att de flyttar över grejer från andra och tredje pelaren till den första.
2. Just nu har israelerna bygg en gigantisk mur runt staden Gaza, de har alltså byggt in sig själva för att inte palestinierna ska komma åt att bomba dem mer än vad dem redan har gjort. Man kommer varken in eller ut därifrån, helt isolerade från omvärlden och kan inte få någon hjälp med sjukvård. De kan inte heller importera eller exportera varor med andra länder.
3. Många har försökt skapa fred mellan de två folken men misslyckad, ett exempel är när FN visade en karta över hur marken kunde delas upp så att de fick ungefär hälften var. Palestinierna vägrade gå med på det förslaget, de ville ha sitt land som det var innan FN lovade bort det till israelerna.
4. De internationella trupperna är i Afghanistan för att jaga iväg talibanerna, och även beskydda civilbefolkningen.
5. Den demokratiskt valda regeringen försöker behålla makten, medan talibaner och andra organisationer försöker ta makten ifrån dem.
6. Den afghanska befolkningen lever nu i skräck för talibanerna, de vågar inte hjälpa det militära på något vis, för då kommer någon taliban och har ihjäl dem lite senare. Det militära förstör mycket av befolkningens mark när dem kliver fram och när de gör sprängövningar. Blir också av med mycket boskap.
7. Om flyktingar får asyl eller inte bestäms av varje enskilt land.
8. EU:s förändringar om asyl- och flyktingpolitiken är att de flyttar över grejer från andra och tredje pelaren till den första.
tisdag 30 november 2010
1. Israel- och Palestinakonflikten går ut på att man från början lovade en judisk stat i Palestina, så man försökte ”putta” palestinierna åt sidan, palestinierna accepterade inte detta, de ville vara kvar där dem var.
I Afghanistan så anser en del afghaner att talibanerna s.a.s. ”frihetskämpar”. Så i Afghanistan är det flera olika klaner som slåss inbördes om makten som den nuvarande regeringen fått på demokratisk väg. Det är därför det är så många utländska soldater.
Så man kan väl säga så att i bägge konflikterna så är det makt och någon form av frihet som står i centrum för det hela.
2. Konflikten mellan Israel och Palestinierna är en väldigt svår konflikt att lösa bara sådär, man har ju försökt att förhandla om marken så att dem får ungefär lika stora delar av marken, men Palestinierna vill ha hela sin mark som dem hade från början.
En annan lösning vore att skapa en enorm konstgjord ö där Israelerna kon bo och ha sin judiska stat och göra vad dem vill utan att Palestinierna lägger sig i med självmordsbombare. Det var en väldigt korkad idé från början av FN att lova Israelerna en judisk stat i Palestina från början.
3. Svenska soldater är i Afghanistan för att skydda det civila folket från, och därmed skjuta ner eventuella angripande talibaner. Andra internationella trupper är där för att jaga iväg och döda talibaner. Alla trupperna som är i Afghanistan vill bevara och återta freden där borta, men det blir nog inte mycket fred med tanke på att det är så mycket skjutande och bombande, folk dör. Jag anser att man ska ta ut alla trupper ur Afghanistan och sedan förhandla och kompromissa så att det här oerhört långa kriget kan få sig ett slut.
4. Angående flyktingpolitiken så anser jag att alla länder som har plats för flera flyktingar ska ta emot så många de bara kan, de ger också flera arbetare och man får ett rikare samhälle. Om man inte tar emot flyktingarna, finns det en möjlighet till att man skickar dem till döden p.g.a. att ingen släpper in dem.
5. Jag anser att asylpolitiken ska fattas utav vart och ett land, som jag hoppas de fattar på ett klokt och förståndigt sätt, så att alla som behöver asyl får det. om man inte får plats med fler asylsökande så kan man såklart inte, men jag tvivlar på att det inte finns ”plats” med sökande. Det är nog så att man inte vill ha fler inkommande. Om det är ett helt unionsbeslut så finns det chans att ingen får komma in i hela unioner, så jag tycker att det är säkrast för de sökande att det är ett beslut som vilar på vart och ett land och inte på hela unioner.
I Afghanistan så anser en del afghaner att talibanerna s.a.s. ”frihetskämpar”. Så i Afghanistan är det flera olika klaner som slåss inbördes om makten som den nuvarande regeringen fått på demokratisk väg. Det är därför det är så många utländska soldater.
Så man kan väl säga så att i bägge konflikterna så är det makt och någon form av frihet som står i centrum för det hela.
2. Konflikten mellan Israel och Palestinierna är en väldigt svår konflikt att lösa bara sådär, man har ju försökt att förhandla om marken så att dem får ungefär lika stora delar av marken, men Palestinierna vill ha hela sin mark som dem hade från början.
En annan lösning vore att skapa en enorm konstgjord ö där Israelerna kon bo och ha sin judiska stat och göra vad dem vill utan att Palestinierna lägger sig i med självmordsbombare. Det var en väldigt korkad idé från början av FN att lova Israelerna en judisk stat i Palestina från början.
3. Svenska soldater är i Afghanistan för att skydda det civila folket från, och därmed skjuta ner eventuella angripande talibaner. Andra internationella trupper är där för att jaga iväg och döda talibaner. Alla trupperna som är i Afghanistan vill bevara och återta freden där borta, men det blir nog inte mycket fred med tanke på att det är så mycket skjutande och bombande, folk dör. Jag anser att man ska ta ut alla trupper ur Afghanistan och sedan förhandla och kompromissa så att det här oerhört långa kriget kan få sig ett slut.
4. Angående flyktingpolitiken så anser jag att alla länder som har plats för flera flyktingar ska ta emot så många de bara kan, de ger också flera arbetare och man får ett rikare samhälle. Om man inte tar emot flyktingarna, finns det en möjlighet till att man skickar dem till döden p.g.a. att ingen släpper in dem.
5. Jag anser att asylpolitiken ska fattas utav vart och ett land, som jag hoppas de fattar på ett klokt och förståndigt sätt, så att alla som behöver asyl får det. om man inte får plats med fler asylsökande så kan man såklart inte, men jag tvivlar på att det inte finns ”plats” med sökande. Det är nog så att man inte vill ha fler inkommande. Om det är ett helt unionsbeslut så finns det chans att ingen får komma in i hela unioner, så jag tycker att det är säkrast för de sökande att det är ett beslut som vilar på vart och ett land och inte på hela unioner.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
